Eldstäder
För att kunna överleva och bo drägligt i vårt kalla klimat fordras att vi kan värma våra bostäder och att vi dessutom kan laga vår mat. Våra förfäder bodde ”under sotad ås”. Man eldade på en ”eldsten” på golvet och röken fick själv leta sig ut genom ett hål i taket. Först på 1400-talet började man bygga skorstenar av sten. Med början i överklassens slott, sedan i städerna där detta påbjöds av brandsäkerhetsskäl och så småningom även hos allmogen på landet. Man fick nu en mera ombonad boendemiljö och kunde dessutom nu bygga hus i flera våningar.
På 1700-talet uppstod energibrist i landet efter att skogar skövlats för att ge bränsle till gruvor och timmer till kronans skepp. De krigare som varit i mellaneuropa hade där sett kakelugnar och förstått att dessa var synnerligen energibesparande. De styrande konstaterade att det gick åt för mycket ved till uppvärmning och gav 1767 greve Carl johan Cronstedt i uppdrag att utarbeta förslag till bränslebesparande eldstäder. Detta resulterade i den svenska variant av kakelugn som vi än i dag anser vara den mest förnämliga av eldstäder, både ur ekonomi och miljösynpunkt.
Mot slutet av 1800-talet tillkom vedspisen som vi nu känner den. Husqvarnas första vedspis är från 1885. Nu kunde man laga mat på ett bekvämare och mera energisnålt sätt. I början av 1900-talet blev det vanligt med kokseldning. Koks är en restprodukt vid tillverkning av stadsgas och består till 95% av kol. Många av våra äldre kaminer är avsedda att eldas med koks och inte alltid så lämpliga för vedeldning.
De första varmvattenpannorna kom kring 1910 i större byggnader men blev vanliga i villor först på 1930-talet. Större värmepannor med kol och de mindre i regel med koks. På 1950-talet ersattes ved, kol och koks nästan helt med billig oljeeldning. Oljan kostade då c:a 150kr per m3 och innebar en skön frihet från att såga ved och skyffla koks. Villa pannorna var inte alls konstruerade för oljeeldning och verkningsgraden skrämmande låg. Men oljan var billig och fanns i ett oändligt överflöd.
År 1970 togs den första kärnkraftreaktorn i drift (Oskarshamn), och den kom att följas av ytterligare 11 st. Det visade sig senare vara ungefär dubbelt så många som Sverige egentligen behövde. Vi fick således ett energiöverskott vilket måste avsättas. Räddningen blev billig elvärme. Med piska och morot fick statsmakterna oss att värma våra bostäder med el – i regel direktverkande el. Vid nybyggnation var man ofta tvingad att installera elvärme. I dag är elen inte billig längre. Vi värmer oss med värmepumpar och inte minst med kaminer. Det har aldrig funnits så många eldstäder i vart land som nu!
Allt sedan de första skorstensfejarna importerades från Tyskland på 1600-talet och man med ruska och skrapa kröp igenom skorstenarna för att få bort det brandfarliga sotet, har vårt yrkes arbetsmetoder och redskap alltid följt med eldstädernas utveckling. I vårt museum vill vi belysa detta samband genom att visa upp både redskap och eldstäder. Naturligvis skall vi även redovisa den tekniska utvecklingen efter 1960-talet som givit oss nya arbetsuppgifter som att kontrollera rök- och ventilationskanalers täthet, mäta luftflöden, rökgasanalyser, rensning av vent- och restaurangköksimkanaler.
